Jätten Tyr
tiden flyr går överstyr men eja nej jag stoppar den jag drar mig undan lämnar allt i silvervagn mot nordanland
ingen styr mitt äventyr en enda väg jag följer den den tar mig norrut hu vad kallt till stugan invid isälvsstrand
dagen gryr blott mörkret flyr på väggen hänger uppochner rester av ett Zorn-motiv upphängt i ett pärleband
stiger upp morgonbestyr tar tröjan på fast utochin kokar kaffe ordnar bröd kladdar smör på höger hand
öppnar dörren ser jätten Tyr språkar med min långe vän i hans land finns ingen nöd men han saknar frun ibland
han traskar bort över en myr marken gungar träden gnyr älven brusar jag fylls av ljud längtar hemåt lite grand
en dikt av Cazpar Unge