År 1672 köpte faktorn vid gevärsfaktoriet i Söderhamn, Hans Behm, en tomt av bönder i Gnarps socken vid Gnarpsåns utlopp i Bottenhavet. På platsen byggde han en masugn, som var i verksamhet i över 200 år. Behm köpte samtidigt mark i Harmångers socken vid Ström i Harmångersån för att få uppföra en stångjärnshammare, vilken blev färdig 1676. Efter några år byggdes ytterligare en hammare. Det var också meningen att en masugn skulle uppföras, men det är osäkert om någon sådan verkligen uppfördes. Behm avled, och hans änka gifte om sig med Jakob Hellman. 1688 övertog Johan Lohe bruken. Han hade haft en fordran på Behms sterbhus som ej kunnat infrias. Johan Lohe avled 1704 och hans änka Anna 1731. 1721 brände ryssarna ner masugnen i Gnarp och härjningarna fortsatte längs hela kusten. Ströms bruk och Gnarps masugn övergick genom arv till Konrad och Jakobina Lohe. Jakobina sålde senare sin halvpart till Erland och Karl Broman. och dessa tillsammans med Konrad Lohe sålde bruken till Claes Grill 1738. Grill ägde tillsammans med sin bror Abraham Grill även Iggesunds bruk, som de övertagit efter Isak Breants d.y. släktingar. Efter en del trassel med arvingar i den Loheska släkten, övergick bruken 1743 till Jakob Adlerstedt, som var gift med Anna Leidel, en dotterdotter till Johan och Anna Lohe. Adlerstedt råkade i ekonomiska svårigheter och sålde Ströms bruk och Gnarps masugn på auktion 1751 till firma Jennings och Finlay. 1761 blev John Jennings ensamägare, och han grundade 1764 Franshammars bruk i Hassela socken. Bruken såldes därefter till Gusaf Adolf Leijonmark, som var gift med Jennings dotter, och 1790 övertogs de av Fredrik och Jakob Niklas Tersmeden. Därmed kan man väl säga att ägarskapet stabiliserades ity att Tersmedens kom att äga inflytande över bolagen in på 1900-talet. Under tiden fram till 1873, då Ströms bruks Aktiebolag bildades, hette cheferna i tur och ordning Fredrik, sonen Vilhelm Fredrik och sonsonen Fabian Tersmeden. Före 1873 hade också Andersfors bruk lilla bruk i Bergsjö inköpts, och det nya aktiebolaget ägde alltså Ströms, Franshammars och Andersfors bruk, Gnarps masugn och 50 % av Stocka sågverk. Sågen i Stocka startades 1856 av det året innan stiftade Stocka sågverks intressenter, och 1858 var verket igång. Delägare, förutom Ströms bruksägare, var Sörfors bruksägare, 2/6, och Strömbacka bruk, 1/6. När AB Iggesunds bruk bildades 1876, överfördes Strömbacka bruks andelar i Stockasågen till Iggesunds bruk. Utlastningen från Ströms bruk gick över Skutviken vid Harmångersåns utlopp, men 1870 blev järnvägen klar mellan Ströms bruk och Stocka där en hamn hade färdigställts. Det var från början oxar och sedan hästar som fick tjänstgöra som dragkraft. 1909 blev järnvägen elektrifierad. Franshammars bruk nedlades 1870, Andersfors bruk 1876 och två år senare också Gnarps masugn. 1889 avslutades järnhanteringen i Ströms bruk och i stället byggdes 1889-1891 en sulfitfabrik och 1918 en spritfabrik. Dessförinnan, 1896 och 1897, hade Ströms Bruk AB köpt de andelar i Stocka sågverk som ägts av AB Iggesunds bruk och Sörfors bruk. 1926 inköpte Ströms Bruk AB aktiemajoriteten i Ljusne-Woxna AB som sedan drevs som helägt dotterbolag till 1965, då det helt uppgick i moderbolaget. Firmanamnet blev då Ström-Ljusne AB. 1967 övergick Ströms Bruk och Stocka sågverk till AB Iggesunds Bruk. 1981 lades sulfitfabriken i Ströms bruk ned, men en plastbeläggningsfabrik kom i stället. Källor: Hälsinglands järnbruk i gången tid - P. Norberg. Hälsingerunor; Gnarps masugn och hamnarna i Ström - Erik Svedberg. Iggesund 300 år - Toivo Savolainen och Lena Zacco-Broberg. Mätbrev och inspektionshandlingar. Diverse skeppslistor. Egna minnen och andras. |