Sjöräddningen i Stocka


Svenska Sällskapet för Räddning af Skeppsbrutne, eller Sjöräddningssällskapet, har en station i Stocka. Denna ideela organisation är för många helt okänd, men för den som bor vid havet eller i någon av våra stora sjöars närhet är den både känd och uppskattad, för att inte säga livsviktig.

Armas Morby

SSRS är en frivillig organisation bildad 1907, finansierad via bidrag från företag, organisationer och privatpersoner. Förutom rena räddningsinsatser deltar de också i aktiviteter kopplade till sjön, utför humanitära insatser, lär ut sjövett m.m. Sjöräddningen, som den kallas i dagligt tal, har 75 räddningskryssare och räddningsbåtar fördelade på 34 stationer längs den svenska kusten. Av dessa är fem placerade vid Vänern, Vättern och Mälaren. För den som befinner sig i sjönöd och får assistans från Sjöräddningen är insatsen kostnadsfri.

Stationen i Stocka har ett stort bevakningsområde, då den närmaste stationen norrut är Holmsund och den närmaste söderut ligger i Öregrund. Att en så liten ort som Stocka fick stationen kan tyckas märkligt, men de två viktigaste faktorerna vid valet av placeringsort uppfylls väl av Stocka, nämligen närheten till det öppna havet och frivillig personal. Den direkta anledningen till att man 1948 grundande en station längs denna sträcka av norrlandskusten var ett tragiskt skeppsbrott utanför Gnarp tre år tidigare. Motorseglaren Delos av Härnösand gick på grund vid Fågelharn, och fem besättningmän omkom i den hårda stormen. Båten gick på grund inom hörhåll från land, men någon lämplig båt för att gå ut till haveristen fanns inte att uppbringa.

Stocka

Den första livräddningsbåten i Stocka konstruerades av 1.e fyringenjören Hagvall och byggdes på Kungsörs båtvarv 1947. "Stocka" hade en längd på 13 meter och en bredd på 3.6 meter, trots detta var djupgåendet endast 75 centimeter. Då andra egenskaper än farten prioriterats vid byggandet var den väl lämpad för sjöräddning, även om 8 knop inte på något sätt skäms för sig. Den helruffade båten i ek och mahogny hade en hög bärförmåga och 93 inbyggda koppartankar svarade för säkerheten vid grundstötning eller kollision. En man räckte för att manövrera båten, och detaljer som höj- och sänkbart roder och skyddad propeller gjorde att den kunde gå in på mycket grunt vatten.

m/s Erkalin

Tre år efter stationens förverkligande genomfördes den kanske mest omskrivna räddningsinsatsen fram till idag. Då gick holländska m/s Erkalin på grund utanför Ingaskär, på väg in i Stocka hamn. Under den första natten på grundet sprang fartyget läck, och besättningen fördes ombord på "Stocka". Att dra fartyget av grundet var för riskabelt, då det befarades att hon skulle sjunka. Vädret var mycket hårt och i den grova sjön kom räddningsbåtens egenskaper och utrustning väl till pass. För att upprätta en fysisk förbindelse med Erkalin använde "Stockas" kapten Ingemar Wallin båtens raketapparat. Med denna sköts livräddningslinan över till haveristen, och med hjälp av linan halades Erkalins livbåt fram och tillbaks mellan båtarna till dess samtliga ombordvarande räddats.

Idag ligger Armas Morby vid kajen i Stocka. Denna 17.2 meter långa och 5.3 meter breda räddningskryssare är donerad av May och Armas Morby, Djursholm. Armas Morby ersatte 1987 Emanuel Högberg, som numera finns i Falkenberg på västkusten. Lika viktig som båten i sig är den utrustning den för med sig, därför är Armas Morby försedd med bl.a. räddningsnät, länspumpar, räddningsflotte och flera system för kommunikation med land och andra båtar, förutom den självklara radarn och ekolodet. Som komplement till Armas Morby finns en liten snabbgående räddningsbåt, en namne till den första räddningsbåten i Stocka. Denna nya "Stocka" är dock utlokaliserad till närbelägna Hudiksvall.

Stockastationen är sedan en tid tillbaka nedlagd. Mer information om detta kan du hitta under "Länkar" och Stocka.

Material till denna sida har tillhandahållits av Carl-Åke Wallin och Sjöräddningssällskapet.

Cazpar Unge